Sök  
Torsdag, 30 Januari 2014

Hur fungerar en webbadress?

Vad är det som gör att du hamnar på en specifik webbsida när du knappar in en webbadress i adressfältet i webbläsaren?
Webbadress
Precis som vi vanliga människor har någon form av "adress" här på jorden, så har även alla datorer och enheter på Internet en unik adress. Man kallar denna för en IP-adress och den består av siffror i en hierarkisk ordning, exempelvis (192.168.1.37).

Eftersom det skulle bli helt omöjligt för oss vanliga människor att komma ihåg dessa adresser så har vi hittat på något som kallas "domännamn", där vi med bokstäver enklare kan beskriva destinationen. Ett sådant domännamn är egentligen bara en översättning av den sifferbaserade IP-adressen. Den har ungefär samma syfte som forntidens telefonkataloger. Exempelvis är adressen "sun.viaduct.se" samma sak som IP-adressen (195.178.172.3).

DNS

För att hålla reda på alla domännamn så finns det något som kallas DNS eller NS som betyder "Domännamnsserver" eller "Namnserver". I denna finns en lista som talar om hur allt är kopplat. För att krångla till det ytterligare i tankarna så finns den här listan distribuerad på flera olika DNS:er för att minska risken för fel och få uppslagningarna snabbare. Vid olika tidsintervall snackar dessa DNS:er runt om i världen med varandra för att uppdatera till den mest aktuella adresslistan.

Toppdomänen .SE

Alla SE-adresser hanteras av en oberoende organisation som heter .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur). Om du har en SE-adress så finns den registrerad hos dem. Där finns också information om vilken eller vilka DNS(er) som hanterar adressen. Här finns också info om dig som ägare. Det finns även motsvarande organisationer för COM- och ORG-adresser, etc. Sedan 2013 hanteras även NU-adresserna av organisationen .SE.

Exempel

För att ta ett exempel så väljer vi webbplatsen "www.a-loppet.se". Där har adressen "a-loppet.se" sin DNS-pekare hos .SE kopplad till DNS:en "ns1.loopia.se". I denna DNS hos Loopia finns sedan vidare information om till vilket konto man ska hamna på när adressen anropas. Ibland pekar man även ut andra DNS:er som reservalternativ om första inte skulle vara kontaktbar. I fallet ovan finns även "ns2.loopia.se".

I en DNS finns främst två pekare vi tittar närmare på, dels mail-pekaren MX, men framför allt pekaren för "www". Det finns även annat, men det tar vi inte upp här. När denna webbplats pekar till ett konto hos Viaduct så finns en inställning i DNS:en så att www-adressen pekar till Viaducts server (webbhotell) "Sun" (sun.viaduct.se). Pekaren ska helst vara av typen "CNAME" (det finns även en mer statisk variant kallad A-pekare som går mot en specifik IP-adress). Det blir ett till blogginlägg sedan som förklarar skillnaden på CNAME och A-pekare mer utförligt.

Så här ser det ut om vi följer exemplet ovan:
.SE (a-loppet.se) →DNS (ns1.loopia.se) via CNAME → sun.viaduct.sekonto där webbplatsen finns

Vi stannar här, hängde ni med? Nästa blogginlägg kommer att ta upp hur man pekar om en webbadress.
Skrivet av Andreas A kl. 15:22
Etiketter: DNS, webbadress, domännamn

Dela inlägget med andra:
X
Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du detta. Läs mer